Satt precis och spelade lite Borderland och kikade in på achievementslistan. Hittade då denna med ett ganska så fyndigt namn.
Vem kan det vara trot?
Satt precis och spelade lite Borderland och kikade in på achievementslistan. Hittade då denna med ett ganska så fyndigt namn.
Vem kan det vara trot?
Härligt! Imorgon fredag är jag ledig och hela helgen likaså. Då blir det till att spela en hel del skulle jag tro. Jag har ett antal spel att ta tag i. Dels har jag det första Professor Layton-spelet som jag köpte för ett tag sedan. Dessutom började jag ganska nyligen på Assassins Creed som jag känner att jag borde spela igenom innan 2:an kommer. Och så Borderlands då som jag fick hem häromdagen.
Som jag skrev om tidigare så är inte skjutarspel riktigt min typ av spel men jag har ändå försökt att sätta mig in i Borderlands så gott det går. Och självklart har det gått riktigt risigt när det kommer till att sikta. Jag är ju helt och hållet nybörjare på det och jag har väldigt svårt att sikta in mig på en fiende samtidigt som jag rör mig åt ett annat håll. Men det är väl något som man lär sig med tiden desto mer man spelar FPS skulle jag tro.
Men trots att jag har haft rätt stora problem med siktet så känns det ändå tämligen underhållande, och upplägget med levla upp sin karaktär och alla dessa mängder av föremål man kan plocka upp känns riktigt fräscht. Också den grafiska stilen är riktigt skön.
Multiplayer-läget och onlineläget har jag inte testat alls än så länge. Förhoppningsvis kan jag köra lite co-op med en polare nu i helgen. Det sägs ju att det skall vara rätt bra i Co-op-läget och då kanske jag kan få lite hjälp från någon som är lite mer erfaren av detta pang-pangande.
Det här är tredje delen av det som jag tidigare kallade för Boxart Reviews, men som numera går under namnet Morotsskal. Undrar du varför? Läs min förklaring här. Den här gången är det Assassins Creed som skall synas. Jag är sen med att spela det här. Det släpptes ju för ganska länge sedan och då hade jag ingen 360. Fast jag tyckte ändå att det verkade häftigt. Och så för några dagar sedan lånade jag det av en kompis och det var så underbart att jag bara var tvungen att köpa på mig mitt alldeles egna exemplar. Det exemplaret som jag köpte var ett så kallat ”Classics”. (Spel som säljer bra kommer senare i en Classics-utgåva med en lite billigare prislapp). Men nog snackat om själva spelet. Här skall det recenseras spelfodral.
Framsidan
Ett vackert omslag med huvudkaraktären Altaïr tillsammans med själva titeln. I bakgrunden syns ett antal människor i en lite blåaktig ton. Jag gillar själva kompositionen. Altaïr framgår tydligt och den blåa färgen i bakgrunden påminner mycket av den lite blåaktiga grafikstilen som spelet använder sig av. Det ger en rättvis bild av hur spelet ser ut och det är ju alltid positivt när omslaget speglar själva spelupplevelsen. Som jag nämnde ovan är detta en Classics-utgåva och själva bilden på framsidan har således krympts ner för att ge plats åt Classics-märkningen. Det drar självklart ner betyget en aning men stör egentligen inte så mycket då färgsättningen går hand i hand med den övriga bilden.
Baksidan
Här har vi ett exempel på en baksida som är helt fulländat enligt mitt tycke. Det är fyra tydliga bilder varav alla ger ett verkligt intryck av själva spelet. En kort text som beskriver spelet och några korta texter som beskriver bilderna. En perfekt avvägning av bild och text och man blir nyfiken på spelet bara genom att kika på bilderna. Den övriga färgskalen runt om kring bilderna sammanstämmer helt och hållet med stilen på bilderna. Det är enkelt, det är tydligt, det är fulländat.
Summering: En riktigt bra framsida och en helt fulländad baksida gör det här till ett riktigt vackert omslag. Classics-märkningen på framsidan drar dock ner betyget en aning, men är faktiskt inte så störande som i vissa andra spel. Det här omslaget har inte heller den där illgröna plasten som alla andra 360-spel utan en grå box. Passar faktiskt riktigt bra in med allt det övriga.
Slutbetyg: 9/10
Apple gör så sjukt snygga grejer. Så snygga att man bara vill köpa allting nytt som de släpper. Så var det med deras senaste släpp av ny hårdvara och den här musen ser ju bara så underbart snygg ut. Måste ha på direkten alltså. Som tur är har jag inte ännu någon mus till min MacBook så när den här väl kommer ut i butik tänkte jag köpa upp en på direkten. Vad tycker ni själva?

Det verkar vara väldigt populärt med Zombies nuförtiden. Och inte bara i spel utan också i film. Jag kommer precis hem ifrån bion där jag såg på Zombieland. Storyn är enkel, ett Zombievirus sprids över hela världen och det är bara några få människor kvar som inte blivit zombies. Ungefär som i Resident Evil-filmerna.
Fast det här är en komedi. En riktigt rolig sådan. Jag garvade väldigt mycket. Blodet sprutar hej vilt och det dödas Zombies mest hela tiden. Och på alla möjliga galna och skruvade sätt.
Jag gick till bion med ganska låga förväntingar. Trodde att det skulle vara en halvrolig film att fördriva tiden med.
Men den överträffade mina förväntningar. Jag gick därifrån med mungiporna nästan upp till öronen. Zombieland är en av de roligaste filmerna jag har sett i år. Helt klart en sevärd film och gillar du Zombieslakt är detta ett måste.
Trailer ser du nedan:
Jag har ju börjat att recensera spelfodral här på Carrot Games och tidigare kallat dem för Boxart Reviews. Men jag tyckte inte att det riktigt stack ut så som jag ville så nu har jag kommit på ett annat namn som jag faktiskt är riktigt nöjd med. Krille ifrån Speltokig.eu kom med ett förslag om att jag skulle kalla dem för Morotens ytliga recensioner. Och det är ju faktiskt ytliga recensioner eftersom jag betygsätter utsidan, men jag tyckte ändå att namnet inte riktigt signalerade så positiva vibbar för de som inte är så insatt i vad jag gör. Så jag började tänka. Jag ville ha någonting som kunde anknyta till morotstemat samtidigt som det där ytliga skulle kunna framgå i namnet.
Därav kom jag på den briljanta idén att kalla dem för Morotsskal. Skalet är ju det som är ytterst på moroten och jag betygsätter det som är ytterst på själva spelen. Så hädanefter kommer dessa recensioner alltså att kallas för morotsskal.
Nu till något helt annat. Mitt Wii blinkade blått igår och det hade kommit en uppdatering av Wii Shop Channel. Och alla de (inklusive mig) som har köpt internetkanalen kommer att få ladda ner valfritt Nes-spel till ingen kostnad. Nu är ju bara frågan då vad jag skall ladda ner. Har ni några tips?
På fredag släpps Borderlands. Ett spel som jag inte alls har hypat inför. Tänkte inte köpa det och har egentligen inte vetat någonting om det förrän igår när jag fick ett mail ifrån någon på 2K-games med en inbjudan till ett Borderlans-event i Stockholm. Hade varit kul att komma till Stockholm och få provspela det där, men jag kunde inte. Men så var de så vänliga att de sa att de skulle skicka hem det till mig istället. Tack!
På fredag eller måndag får jag nog hem det. Och det ser ju rätt häftigt ut faktiskt. Grafikstilen är snygg. Själv har jag aldrig fastnat för det där med FPS och ratar i princip allting som har med FPS att göra. Jag har nog aldrig köpt ett FPS i hela mitt liv. Inte heller tagit mig an att verkligen sätta mig in i något på allvar. Jag har tänkt att det inte varit värt pengarna att betala för ett FPS som ändå verkar tråkigt. Det har känts så nördigt och enformigt.
Men nu när jag får spelet gratis skall jag verkligen ge det en chans. Kanske tycker jag att det är riktigt roligt när jag väl lär mig kontrollerna. Kanske har jag missat massa grymma spel genom årens lopp. Jag är i alla fall mer hypad nu än vad jag var för två dagar sedan. Och det är ju i alla fall positivt.
Jag återkommer med intryck ifrån spelet så fort jag har fått hem spelet och satt mig in i det mera.
Någon som ser fram emot Borderlands?
Boxart Reviews nummer 2 är här, äntligen. Och denna gången är det boxarten till Professor Layton and the Curious Village som jag skall betygsätta.
Har funderat ett tag på om jag skall byta namn på de här recensionerna. Boxart Reviews låter i och för sig helt okej men jag tycker ändå inte att det riktigt sticker ut så mycket som jag vill. Morotens spel-låds-betyg kanske, eller Är det någon av er som har något fyndigt namnförslag?
Men nog tjatat om det, låt oss starta.
Framsidan:
Jag tycker att framsidan är rätt snygg faktiskt. Man ser byn med samma mysiga grafikstil som i spelet, genom något slags fönster som är format som professorns hatt. Och vid sidan om hatten så ser man små screenshots av några av spelets olika pussel. Själva typsnittet ovanför ”fönstret” får mig att tänka på skräckfilm (Tänk Nightmare before Crhristmas). Själva färgsättningen gillar jag. Det mörka omslaget ger en fin kontrast till de lite mer beige:a. Ett plus också till att texten är på svenska. Dock med ett litet minus för den norska eller danska texten som också finns på framsidan. Det förfular det hela en del tycker jag. Dessutom kan jag tycka att screenshotsen på framsidan är lite väl små och ser lite malplacerade ut.
Baksidan:
På baksidan finns det en lång text på svenska som förklarar vad spelet handlar om. Till höger om texten ser vi Professor Layton och Luke. Mycket positivt att texten är på svenska men även här förstör den norska/danska texten en hel del. Dessutom är det för lite bilder på baksidan. Bilden på de två huvudpersonerna är visserligen snygg men här borde de ha lagt in de där screenshotsen ifrån framsidan. Det skulle lyfta baksidan en hel del, som nu mest känns som en stor ”wall of text”. Det skulle också göra framsidan lite mer ”clean”.
Slutomdöme:
En rätt snygg boxart men de små bilderna på framsidan gör att det blir lite plottrigt. Annars en bra färgsättning. Den svenska texten lyfter boxarten rejält, medan det ser lite fult ut att de också blandat med norska/danska. Texten på baksidan förklarar spelet bra men ger inte det där direkta ”måste ha”-suget. Ett stort plus måste också ges till manualen som är på svenska och i färg och som verkligen förklarar spelet på ett bra sätt.
Betyg: 7 av 10
Jag lyssnar på en del podcasts, mestadels spelpodcasts, och tänkte i det här inlägget dela med mig av dem som jag lyssnar på.
En riktigt grym podcast med Kristian och Johan som handlar om spel. Det tas upp nyheter, diskussioner och så snackas om spelen som de medverkande har spelat den senaste veckan. Ofta är det också riktigt bra gäster med som har många intressanta åsikter och funderingar kring spel och spelbranchen. På onsdagar brukar dessa avsnitt komma släppas med en liten smyglyssning på vad som komma skall i innan-avsnitten redan på måndagen.
Tobias Jensen, driver en podcast enbart inriktad på spelmusik. Varje vecka samlar han ihop ett antal musikstycken ifrån tv-spel. Ofta med ett sammanbindande tema. Dessutom snackas det ofta lite rolig kuriosa kring spelen vars musik spelas. Måndag är dagen för denna podcast.
En riktigt rolig och tämligen nystartad podcast där Samson, Jorge, Alex och Martin snackar spel. Här är det ofta mycket fokus på diskussioner och analyser kring olika spelfenomen. Roligast blir det när de medverkande gnabbar på varandra och går off-topic. Också denna podcasts nya avsnitt brukar släppas på måndagen.
Samson ifrån Savepunkt och Anders Brunlöf spelar igenom ett retorspel som de tidigare inte har spelat och delger sedan sina åsikter om spelet i fråga och bedömmer det i hur roligt det är att spela i dagsläget.
Sebastian Magnusson och Andreas Ljungström snackar spel, diskuterar spel och nyheter, ofta tillsammans med någon rolig gäst. Här finns även den riktigt roliga frågesportstävlingen spelnördbataljen med. Varje torsdag släpps ett nytt avsnitt.
En riktigt välgjord och välregisserad podcast ifrån Gamereactor som kommer ut då och då. Här snackas det allt möjligt i spelväg.
Petter Podcast: Gamereactor-Petter snackar spel och spelar grym go musik. Du finner hans podcast i hans blogg på Gamereactor.
Här var de tipsen som jag hade. Alla dessa podcaster är värda att landa i din iPod (Petter-Podcast finns inte på iTunes dock). Vilka podcaster brukar ni lyssna på?
Just nu sitter jag och lyssnar på Petter Podcast nummer 4. En alldeles nystartad podcast med Gamereactor-Petter som sitter och babblar om spel samtidigt som det spelas väldigt mycket go musik. Och den här har snabbt blivit en av mina favoritpodcaster, mycket på grund av musiken som jag tycker är riktigt skön.
Jag lyssnar också på en hel del andra spelpodcasts. Någon gång i framtiden kanske jag kan skriva något inlägg om vilka jag brukar lyssna på ifall det finns någon som ni missat och som ni gärna vill lyssna på.
Ikväll varvade jag dessutom Shadow Complex efter cirka 9 timmar och jag kan säga att jag njöt av varje sekund under spelets gång. Jag skulle vilja gå så långt att säga att det är årets bästa spel. Av dem jag har spelat det här året i alla fall. Det är helt åsm(!!!). Har du inte det i din 360-låda så dra ner det från Xbox Live Arcade på direkten.
Jag hoppas verkligen på en uppföljare. Och samtidigt som man är väldigt glad att man klarat spelat så känns det ändå lite vemodigt att det är över nu. Men det är ju ändå inte helt över än. Det finns fortfarande mycket att utforska och många ställen att hitta som jag inte hittat än tror jag.